I helgen började jag på våra listor. Semestern är ju nästan här och utan listor kan man ju aldrig dubbelkolla att man verkligen har allt som skulle stått på listan. Jag har en gyllene regel; INGET stryks förrän det är nerpackat. Det räcker inte med framplockat, eller ”det ska jag ta nu”. Nej. NERPACKAT får strykas. Inget annat. 🙂
Det är så man sköter sina listor! 🙂 Har man fina listor behöver man inte heller börja packa tre veckor i förväg. Vi brukar packa kvällen innan. Toksmidigt. Det är bara att plocka, stoppa ner och stryka. Listan har ju hunnit ligga framme och växa och dubbelkollas ett bra tag innan så när det väl är dags brukar det inte fattas något viktigt. Det är ju bara liiiiiite mer än en vecka kvar nu. Gawd!
Semestern är verkligen nästan här! Det är alldeles ljuvligt, underbart, fantastiskt! 🙂 Längtar med varenda fiber i min kropp. Vi har så fantastiska Sverigeresor! Jag har fortfarande inte riktigt förstått att det betyder att Chrille är hemma – heela tiden! Tänk att vi ska få vara samlad familj 24/7 i flera månader! Under Lexies första sommar till på köpet. Nu känner jag mer än någonsin att tiden är helig för allt bara rasar fram nu.
Det är mindre tid kvar tills jag ska börja plugga och lämna henne flera timmar nästan varje dag än hon funnits… Jag har inte riktigt förlikat mig med det än. Jag är aspepp på att läsa och plöja och bli klar. Bidra till att uppfylla resten av våra drömmar.
Men det där med att lämna min lilla. Att inte finnas där när hon behöver någon. Nja, jag behöver nog påminna mig om att det inte är imorgon. Att vi har en hel ljuvlig sommar kvar innan verkligheten särar på oss. Men usch! Det där lät ju inte alls bättre! Fan, jag får nog jobba på den där formuleringen så det känns bättre. Jag går och kollar till henne där hon sover istället och dricker lite mer kaffe på det. Puss på er!
…Men vi fick inget diplom. 🙁 I torsdags var vi på sista föräldrautbildningen och vi var ju helt eniga om att avslutad utbildning kräver ett certifikat, en licensering, ett diplom…nånting! Men icke då. Vi fick varken eller. Fruktansvärd besvikelse!
I fredags plingade telefonen till igen. ”Du är nu i vecka 39.” Det är bokstavligen bara små, små dagar kvar och det börjar sakta men säkert sjunka in att vi inte vet vilken. Vi har ju BF på nyårsafton, men egentligen kan det ju hända när som helst nu. Det vet vi ju så klart redan. Men tanken har inte riktigt slagit rot än. Vi skulle kunna få åka in ikväll… Man känner sig sjukt maktlös inför den tanken. Att få ett BF-datum ger ju någon slags illusion av ett mått av kontroll i det hela. Men nu börjar det bli mer och mer påtagligt att det bara är båg. (mer …)
Ja, det var idag alltså. Helt STÖRT! Under förutsättning att vi inte går över tiden förstås. Å ena sidan känns det som flera år sedan vi fotograferade gravtest och skickade till de Bästa, å andra sidan känns det som alldeles nyss vi var på vårt första besök hos Lena…
Chrille är borta sista övernattningen inatt och det märks att det är kort om tid kvar. Senaste veckan har vi planerat för det där sista. Knoddens väska är ju packad, men vi ska ju ha packning också är det tänkt. Sen installerade vi ju babyskyddet i bilen i dagarna, Chrille satte det där direkt – är man gift med en ingenjör så är man. 😉 Slutet på förra veckan ägnade jag åt att sy babynest och det blev så himla fint! Jag är toknöjd! Det blev en liten, liten miss som egentligen inte syns som jag går och stör mig på – men shhhh(!) jag ska inte prata mer om den för ni kommer mest troligt ändå inte upptäcka den. Vi skrev förlossningsbrev i helgen och nu sitter jag och googlar packningslistor till BB för att se om det kanske finns något smart vi inte tänkt på som andra haft särskild nytta av. Högst på listan än så länge verkar faktiskt mjukistoalettpapper ligga. (mer …)
Chrille var ner till Ö-vik en sväng igår och idag. Jag passade på att få världens ryck att flytta verktygshyllan vi byggt upp i kontoret. Plocka ner verktyg och lådor, skruva ner hyllplan, flytta konsoler, skruva upp hyllplan på nytt och plocka upp alla verktyg och lådor. Det var så jäkla skönt att få bygga lite. Att göra något hemma som inte hade med bebis eller kläder eller disk att göra. Chrille var lite tjurig när han kom hem över att hans höggravida fru burit och byggt och haft sig. Men jag tog det så klart försiktigt och det var så jäkla skönt och det blev så jäkla bra! 🙂 (mer …)
Vi åkte ju till Stockholm i helgen! Vi hade live-it upplevelser kvar sedan bröllopet som vi inte hunnit plocka ut. Eftersom jag är synnerligen preggo fick vi boka om dem men det blev fantastiskt roligt ändå! Fredagkväll gick vi på stand-up kväll med tre-rätters middag. Marcus Palm värmde upp mästerligt innan självaste Kodjo Akolor tog över och jag kan ärligt inte minnas sist jag skrattade så sanslöst mycket. Det blev verkligen en helt hysterisk kväll!
Nä, jag hoppas då bestämt inte det. Vad ska man med vishet till!? 🙂
Jag gick och fyllde år förra veckan och Chrille var sitt vanliga gulliga jag och fixade och donade. Underbaraste Sofie drog ut mig på lunch på stan och sen på kvällen blev det tårtfika med alla galenskaparna. Jag hade en tokmysig dag!
Min present från älsklingen kom igår när jag låg halvdöd i feber och hosta och snuva (note-to-self: bli inte sjuk när du är gravid!) och det var maghörlurar till Knoddis! Jag har alltid gått och tänkt att jag vill spela så mycket musik för vår liten som bara möjligt både inuti och utanför magen. Men nu har det inte verkat så viktigt med allt annat som behövts. Men så kom det som en födelsedagspresent och igår när jag låg där och gömde mig under täcket större delen av dagen fick Knoddis lyssna på musik!
(12.07)
…Men vi fick inget diplom. 🙁 I torsdags var vi på sista föräldrautbildningen och vi var ju helt eniga om att avslutad utbildning kräver ett certifikat, en licensering, ett diplom…nånting! Men icke då. Vi fick varken eller. Fruktansvärd besvikelse!
