Välj en sida

2-månaders kontroll och återträff

(23.26)

Idag spenderade vi större delen av dagen på vårdcentralen. Jag vet inte om det i sig var så jäkla kul…
Först hade vi 2-månaders kontroll av lillan; hon mäter nu 62,4 cm(!) (ogräs säger jag bara). Sen före lunch skulle jag ha lite mammasamtal och efter lunch var det dags för återträff med vår föräldragrupp. Det var riktigt kul att se alla igen, i sällskap av bebisar helt plötsligt.
Alla hade en egen berättelse om hur resan varit och det blev så påtagligt hur olika alla förlossningar ändå är.
Lexie var både störst och äldst – inte så förvånande egentligen. Hon har hittills varit större än alla vi mött i hennes ålder. Det är rätt häftigt vilken skillnad det är från barn till barn redan. De växer så olika och har liksom redan tydliga, individuella preferenser. Redan vid knappa två månaders ålder.
Den ena vägrar sova på dagen, medan den andra sover hela tiden och den tredje prompt sover bäst i vagnen. De har redan egna egenheter för sig. Det är så himla häftigt att sitta och jämföra, utan att för den sakens skull mäta.

Vi får se hur det blir med kontakten här framöver. Det är som sagt några familjer vi hållt kontakten med hittills men inte lyckats få till någon träff. Nu bokade vi lite halvt om halvt en träff med en familj och skulle höra av oss till en annan.
Det ska bli kul att hitta lite lekkamrater till lillfian även om det inte blir så mycket leka än på ett tag. 🙂

Imorgon får vi se om dagsformen tillåter en långpromenad med lillan och odjuret. Känner ett starkt behov av att komma igång och röra på mig mer. Det är absolut inget negativt eller ovälkommet i sig, men jag vet inte om jag känner behovet av rätt anledning egentligen.
Jag skulle behöva sluta ha så jävla bråttom med allt…

Bärdonsträff

(01.16)

Idag åkte Lexie och jag på vår första bärdonsträff på museet. Det var lite awkward att komma själv första gången när det var så många där och alla verkade känna varandra åtminstone lite grann. Vi hakade på en annan mamma som också var där för första gången och kikade på när folk testade och kände. Tokmysig träff faktiskt. Riktigt många småbarnsfamiljer som samlas och fikar, bytlånar bärdon och testar och hjälper varandra få till sjalknyt. Jag hade tänkt att vi skulle få provat en Ergobaby original och en Tula, men lillan tyckte att hon skulle sova genom allt så det blev bara lån av ringsjal för att avlasta min rygg lite.

Jag har förövrigt gått och blivit alldeles förälskad i Tula-selen. Knyt-an säljer riktigt fina mönster och jag har framför allt blivit kär i Archer, Concentric och Montana sunset. Jag får börja bearbeta Chrille så att vi kan investera i en. Jag känner att jag vill bära mer när vi är ute och trikåsjalen kommer inte vara optimal sådär himla länge till om hon fortsätter växa så här. Det finns sjukt många fina vävda sjalar också men jag känner att en ergonomisk sele skulle passa mig bättre.

I värsta fall får jag önska mig en Tula (och en fin Madame Googoo ifall det är flera som tycker en sele är en bra present) i doppresent. 😉

För ett dop blir det nog ändå förresten!

(mer…)

Barnvagnsbio

I onsdags gick vi på bio – med vår bebis! SF har kört en kampanj och visat Star Wars på barnvagnsbio, vi hade en biocheck över, hade inte sett filmen och tänkte att hon måste ju börja hjärntvättas förr eller senare… 😛

Det var skitkul. Vi var själva i salongen och upplevelsen kändes uppriktigt busig. 🙂
Men det roliga tog slut fort. Efter filmen tände människan som jobbade inte upp salongen som han skulle och när vi skulle gå ner för att ta den obligatoriska bioselfien missar jag ett steg i mörkret, trampar fel och drar världens praktvurpa. Det enda, ENDA jag verkligen minns är det sinnessjuka kraset och knaket jag hörde när foten vek sig. Det var så jävla äckligt. Nu gick som tur var inget sönder och jag hade telefon och jacka och reflex som tillsammans hade kunnat låta illa när jag föll. Skitäckligt var det oavsett.

Sen var dagen slut. Chrille gjorde ett så sött försök att få till lite mys på kvällen och hade med gomat hem. Men det blev inte mycket mys för foten blev inte bättre trots lindningar och högläge enligt konstens alla regler.
Jag har stukat den foten så satans många gånger på mattan att jag började träna med stödstrumpa,
och något kändes bara fel nu.

Så det blev en föga uppskattad tur till akuten. Jag blev röntgad och igår fick jag komma tillbaka på skiktröntgen för att de skulle få en tydligare bild. Jag har en liten, liten flisa lös i foten. Om den gått av nu eller någon av de andra gångerna gick inte att säga. Men den hade helt klart med smärtan att göra, kan ha räckt med att den flyttade på sig lite – det är ju så trångt mellan alla delar i foten.

Nu har jag avlastat och haft högläge i två dygn och det börjar vara människa av krymplingen igen.

Men avslutet på vår mysiga barnvagnsbio blev ju inte riktigt som jag tänkt. :/

Nu ser jag istället fram emot helgen, imorgon ska vi promenera ner till skolan och se på LTU Big Air. Sen på söndag tänkte vi ha lite alla hjärtansmys. Framförallt ser jag fram emot mys utan skador!

Min bebis är en sprattelgubbe!

Alltså just idag har jag blivit knäpp!
Jag skulle sitta och tentaplugga var tanken. Men allt har bara varit tokfel! Ryggen har tagit stryk av kontorsstolen och bara efter korta stunder gett värk. Samtidigt har nåt lagt sig konstigt i sidan efter hand som Knodden vuxit och det har ömmat och varit allmänt obekvämt heeela dagen.

Och sen har vi vårt lilla underbarn förstås – som har varit, ja; aktiv. Sprattelgubbe är bara förnamnet. Inte så jäkla snäll mot mamma nej.
En så fruktansvärt obekväm dag på det stora hela. Det lär väl bli fler av den sorten antar jag. Snart bara två månader kvar. Är väl ett under att det gått så här länge smärtfritt.
Nu har jag lyckats sätta mig i soffan hyfsat bekvämt så jag ska bli här en stund till. Sen vidare till sängen, där vet jag åtminstone helt säkert att jag kan ha det bekvämt och mysigt. Det gör det ännu lite mysigare att krypa ner faktiskt. 🙂

Imorgon är det onsdag – då har mer än halva veckan gått. Då kommer Chrille snart hem!! 🙂

När Becca är uttråkad…

image

Torsdag, fredag den här veckan var ju helt sanslöst bortom allt förstånd. Jag hade så vansinnigt tråkigt. Chrille hade långvecka och kom inte hem förrän fredag eftermiddag och sista dagarna kröp jag på väggarna av uttråkning. I torsdags plockade jag fram Chrilles skjortor och strykjärnet och efter det räkningarna – för att jag var så vansinnigt uttråkad! ?

(mer…)