Ja! Jag vet. Jag har fortfarande inte berättat om dopet. Jag ska! Det kommer rent av någon bild. 🙂
I måndags vilade jag och lillan, och igår påbörjade jag projekt ”byta-kläder”. Det ska tvättas och sorteras en halv flyttlåda kläder och de för små vek jag undan igår.
Idag ville hon inte somna om som vanligt på morgonen. Hon åt en sista gång, somnade, lät mig somna – precis – och sen vaknade hon igen…
Jaja. Upp med mamma, laga frukost, dricka kaffe… Nu ser hon ut såhär:
Jag känner hur hela hon toknöjt drömmer att ”haha! Jag lyckades lura upp mamma!”. 😛
Nåja. Jag sätter väl mig och börjar vika kläder… 🙂
”…Kommit ur fyra-månaders krisen” vill jag minnas att jag skrev någonstans. Hahahaha! Snarare gått in i en ny fas. 😛
Kvällarna är skitjobbiga. Hon kämpar och kämpar och vägrar med varenda fiber att somna, oavsett hur desperat trött hon blir. Så det är typ två timmars bök och stök och gnäll och helt bisarra humörsvängningar varje kväll. Hon kan gå från att ligga och skrika och vara skitsur till att tokle och asgarva åt mig på en sekund! 😛
Det är en rätt påfrestande ritual när man är trött.
Helt plötsligt har hon stundtals blivit jättekänslig för ljud och ljus när hon ska sova, och annars inte alls. Det är bara att försöka följa efter bäst det går.
Men när hon väl sover – då är hon så himla go! ? (mer …)
Herregud! Nu närmar sig dopet med stormsteg och jag ser fram emot det så galet mycket! Ska bli så kul att få till familjefest med alla vännerna. Eller ja, nästa alla (vi ska ha dop 2.0 med De bästa när vi kommer ner i sommar!). Det var så längesedan vi fick till något ihop och det blir lite extra betydelsefullt att det är just Lexies dop som drar samman alla. (mer …)
7225 g, 67 cm.
Det är vår fyra-månaders Alexis. Hon växer som ogräs och gör en massa nya grejer mest hela tiden. Nu märks det att fyra-månaders krisen har börjat släppa. Hon hade en kort period då hon tvärt blev väldigt folkskygg. Hon fick verkligen panik när hon lämnade oss och det är så skönt att det börjat släppa. Nu har hon återgått till att undersöka och upptäcka igen. (mer …)
Ni anar inte hur stort det här kändes! Jag lyckades söva henne i sittdelen när vi var ute!!! 😀
Drog faktiskt en chansning och gick runt Björkskatafjärden. 1,5 timme gick det på lite drygt och hon sov – i vagnen – så gott som hela tiden!
Får se om vi kan lyckas med det där fler gånger. 🙂
Det här är så dåligt! Jag måste bli bättre på att skriva om saker när de händer. Det blir ju så urvattnat att försöka både komma ihåg och berätta kort om allt jag vill dela. Skriver ju mycket för min egen skull, för att ha ett fotoalbum i text man kan gå tillbaka och bläddra i. Men det är ju inte kul att läsa alldeles för korta sammanfattningar om saker som hände för en vecka sedan, eller mer. Det blir ju bara rörigt till slut.
Lexie blir fyra månader på måndag, och hon är ett litet fyra-månaders, fruktansvärt älskat ogräs.
Hon är över 65,5 cm lång och vägde sist 6700-någonting gram (nya siffror på fredag efter babymassagen, hon har nämligen garanterat passerat sju kilo nu). (mer …)