Min blogg
Studie-funderingar, Vardag, Äventyr och Motande av hjärnspöken
Vi var på bio!
Ons-sön förra veckan var Chrille i Stockholm på kurs för att bli certifierad HLR-instruktör åt Röda Korset. Jag fick nåt galet infall, gick in på SF och upptäckte att Bamse och dunderklockan fortfarande går på bio! Så jag bokade snabbt platser till lördagen och började spinna planer. Tänk så glad hon blivit om vi kunde cykla in till stan nu när trottoarerna är snöfria (inte grusfria dock..xD)! Så fredagskvällen ägnade jag åt att plocka av den gamla cykelstolen och montera den nya. Mamman roade sig, barnet sov. Det var en smula…tajt… att skruva av och till. Hahaha! Jag stod på balkongen och svor över hela grannskapet över att man ska bygga allt så jävla kompakt hela tiden. Det kan hända att cykelprojektet distraherade mig en smula, maten blev helt förstörd och mamman sa fakkit. Så vi landade så här…
I lördags cyklade vi in lite tidigare – biljetterna skulle hämtas 12.30, filmen började 13. Vi kom fram vid 11.45 och Lexie hade ingen aning om vart vi skulle. Helt ärligt hade jag kunnat hålla dagen där för hon var så jäkla nöjd över att ha fått komma ut och cykla. 😛 Men vi passade på att äta mumslunch i stan och sen gick vi till biografen för att handla popcorn. Jag sa faktiskt inget till henne utan hon fick upptäcka själv efter hand. Så stora ögon, så spännande, vilken grej! Familjebio är stört mycket trevligare än vanlig bio. Vi var 6-7 familjer i lilla salongen så det var ju långt ifrån fullt. Men det fanns något slags outtalat samförstånd om att barn låter när de tittar på film. Inga suckar, inga sura miner – barnen tyckte det var himla spännande och behövde brista ut i häpnad då och då – och det var okej. Men man höll det på en rimlig nivå. Det var ingen som lät barnen prata vilt eller stöka runt. Men de fick finnas liksom. Vet när vi varit och sett äventyrs- och scifi-filmer före Lexie. Där finns inget sådant samförstånd i publiken – trots att alla är mycket väl medvetna om att filmerna drar en blandad publik med allt från 10-11 åringar i salongen och uppåt. Då är det sjukt suckigt och kasta blickigt och man kommer med sura kommentarer. Njae… Det där med bio har förlorat charmen för mig – åtminstone när det gäller Blockbuster genrer som lockar bred publik. Det blir så otrevligt i salongen att det tar från det roliga.
Men i lördags, med Lexie, det var så himla mysigt! <3 🙂 Sen handlade vi nya kuddfodral till soffan och cyklade hem för att äta middag med grannarna. Lexie däckade rätt hårt när vi kom hem. Men hon hade så himla roligt precis hela dagen och hon höll så fin form även på kvällen. Det är så härligt att kunna ge henne såna dagar ibland!
Lite mer vardagligt och inte så livsavgörande…
Sedan jag blekte håret i somras har jag haft såna problem med håret. Jag var så nöjd initialt – främst med färgen men sen gick det utför. Håret tog en sådan smäll av färgningen, sen sa frisören att det var jätteviktigt att jag använde silvershampo för att ta hand om färgen. Så det var jag så klart jättenoga med att göra. Tills jag duschade en kväll och håret var så torrt och slitet att det var en enda tova. Jag borstade och borstade och det följde med hur mycket hår som helst på borsten (kändes det som) och i samma ögonblick som borsten släppte håret var tovan precis lika stor som innan. Jag läste på själv och fick reda på att silvershampo absolut inte skulle användas varje tvätt. Om ens varannan. Yay. Så jag sa fakk it och körde flera inpackningar och nu har jag gått över till balsammetoden igen. Jag vet faktiskt inte varför jag någonsin slutade. Mitt hår mår så sanslöst bra utan shampo! Nu kör jag tvättbalsam, ett vårdande balsam och lite hårolja. Inte en enda droppe uttorkande och på en vecka har jag börjat trivas med håret igen. Så. Himla. Skönt. Shampo är onödigt ont asså.
Häromveckan gjorde jag den smidigaste, mumsiga veganrätten hittils. No pigs in a blanket. Det är Anammas goda vegokorv inlindad i smördeg, körd i ugnen en stund. That’s it. Vår blev vegetarisk för vi hade vanlig smördeg i frysen jag ville bli av med. Men resultatet blir detsamma med vegansk smördeg. Så himla busenkelt och gott! Recept finns här, det tog verkligen ingen tid att laga och Lexie kunde vara med och hjälpa till att bygga. 🙂
Annars försöker jag mysa järnet med de mina varje chans jag får. Har dragit upp tempot igen för att gardera mig och distrahera mig från att sitta och känna mig kräkfärdig över tentamensresultaten som kan dimpa ner när som helst nu. Lexie har upptäckt nagellack och det är så himla kul faktiskt. Färg ska det va! Hon ska ha gult och rosa just nu.
*trött*
På torsdag förmiddag ska jag åka till Boden och titta på garn för ett hemligt projekt. Jag hade kunnat ha beställt det via Garnaffären igår. Men jag känner att jag behöver komma hemifrån. Känna på garn, planera något lite bus-roligt projekt och vara lite spontan. Jag är så slut i huvudet nu att jag inte riktigt vet vilket bränsle jag går på för att fungera egentligen. I helgen har jag min första riktiga helg på tre veckor. Nån som vill ses? 😉 Fan om jag inte blir godkänd på någon av tentorna alltså! Jo, jag vet – då skriver jag dem igen. Men. Den smällen kommer ändå ta jävligt hårt.
Imorgon måste jag skriva så fingrarna glöder, och hinna läsa en massa samtidigt. Jag har lovat min handledare ett första utkast på min rapport till på onsdag. Jag har mycket content i huvudet eftersom jag funderar på det här typ varje tom minut och hade riktigt bra brainstorm med min externa i veckan som gick. Men det ska verifieras, passas in i ett sammanhang, refereras till och referatet ska läsas… Som tur är så är det bara tal om något väldigt kort och översiktligt. Men ändå. Det ”korta” jag hade velat visa upp är en bit bort. Så jag har en del att pula med imorgon. Sen. Efter onsdag. Då tar jag mig en förmiddag då jag gottar mig bland garner, har beslutsångest och gläds åt mina busiga planer.
Sen ska jag plugga och skriva igen. Och få ha helg! Men det är sen. Efter min lediga förmiddag. Blir man glad för lite har man mycket att bli glad för – visst är det så de säger.
Jovisstja! Vi fick den där lägenheten! Vi har en helt fantastisk lägenhet att flytta in i… i december…xD Så nästa problem -> nej! Möjlighet! Nästa möjlighet! Hahahaha! Är att hitta någonstans att ta vägen tills dess. Den här flytten har ju varit allt utom smidig än så länge men jag märker det knappt för att hela grejen är så absurd till att börja med. Jag har jobb liksom. Hur skulle något kunna vara jobbigt/knöligt/bökigt då? xD Det hade varit knöligt om jag INTE hade jobb. 😛
Nåja. Nu ska jag sova. Det är något alldeles särskilt underbart med att se fram emot sömn när man vet att den inte efterföljs av tentor på ett bra tag igen. 🙂 So long for now!
Dagens TED
Det bästa från dagens (veckans?) TED-paus. Här delar jag tankar, idéer, lösningar och funderingar som inspirerar och lär mig något nytt. Eller bara är fantastiskt underhållande! 😉 De flesta klippen är mellan 10-20 minuter långa – perfekt till kaffet!
Travel Gallery
What images describe you, define you, visualize your journey?
