Min blogg
Studie-funderingar, Vardag, Äventyr och Motande av hjärnspöken
2010 snart slut – här med
Då är den stora frågan kommen.
Året lider mot sitt slut och man överväldigas av känslan att man måste göra något för att föreviga året som gått.
Så vad gör man?
Skriver man likt alla andra något gulligt inlägg som summerar året som gått och alla höjdpunkter?
Är det något större fel på mig (utöver de uppenbara) om jag säger att jag, just nu där jag sitter, knappt minns året?
Det största och det bästa som kommer till minnes när jag bara spontant browsar igenom minnesgångarna där uppe är ingen fysisk händelse. Det är det faktum att det här var vårt andra år ihop – jag och Chrille. Vårt andra år av alla. Det är nog faktiskt det bästa med i år.
Dagen vi hämtade Theo måste jag vid närmare eftertanke också hylla. Vår överväxta valp är bäst!
Men nej, sånt är jag inte hyper-pepp på. Nog tycker jag att det kan vara charmigt att läsa folks årliga sammanställning då och då (förutsatt att texten är något att hänga i granen). Men jag antar väl att jag inte är fullt så charmerande i mitt skrivande.
Det faktum att man kanske bör minnas något från året att skriva om, kan ju ses som ett mindre problem.
Kommer det att sluta med att jag skriver om vad jag ska/inte ska skriva om?
Nej, Gud så tråkigt!
Så kan det ju inte få bli!
I ärlighetens namn tror jag bara att 2010 har varit ytterligare ett år. Ytterliggare ett i mängden. Det har hänt och gjorts en del fint men också en del hemskt, som vanligt – och som sig bör egentligen.
Jag tror inte världen har blivit mycket sämre, kanske lite bättre – jag hoppas det i alla fall.
Jag tror att leenden gör mer än man kan ana. Jag vet inte hur många människor jag chockat i år genom att ge dem ett vänligt leende eller ett glatt ”ha en trevlig kväll!”.
Flera gånger har folk bara stannat upp för att få ta till sig det jag sa, och sedan vid insikten har man fått bevittna hur det spridit sig varma leenden över deras ansikten. Det är härligt!
Gladare människor gör världen bättre.
Jag tror på att se skönhet, även när det är bäcksvart överallt.
Jag tror att det är lätt att fastna i det hemska och otäcka, när det finns så mycket hemskt och otäckt kring en. Men jag tror också att det är fegt.
Det är så mycket svårare att se det vackra, det positiva, det konstruktiva – när man är omringad av så mycket hemskt. Men det är så mycket bättre. Det är sådan styrka som ger näring åt inspiration och konstruktivt tänkande och agerande.
Det slutar med en uppmaning!
Som vanligt låter jag mig inte hållas vid att bara låta mig hållas. Jag måste komma med något konstruktivt och meningsfullt också (även om det inte alltid slutar med att det faktiskt är konstruktivt och meningsfullt).
Min uppmaning inför 2011 är att le. Le och sprid glädje, ty det finns alldeles för lite av den varan i världen – även här i lilla söta Sverige saknas det glädje med råge.
Le även fast det inte finns något att le åt.
Inte för att låtsas som att allt är frid och fröjd, och lycka och dans på rosor. Utan använd istället leendet som en anledning att le i sig. (Ska man se ytligt på det hela ser du faktiskt bättre ut när du ler ;).) Leenden föder leenden och gör dagar bättre. Att le kan faktiskt göra din dag bättre, även när den är som värst.
Slutligen så önskar jag er alla en helt fantastisk nyårsafton som kickar alla andra nyårsaftnars rumpa!
Festa, drick, glöm, älska, och lev!
Skyldig till varje pris
För någon vecka sedan postade jag en semi-retorisk fråga på Facebook; ”Hur kommer det sig att en misstänkts ord är mer värda om han erkänner brott än om han nekar till brott?”. Jag fick inte särskilt många svar på det.
Det hela började snurra runt i huvudet efter alla skriverier kring Julian Assange och den svenske åklagarens agerande. Det som störde mig mest var det faktum att Assange bad om kontakt med svensk polis och åklagare, men blev nekad detta. Varpå åklagaren hänger ut honom för att undvika kontakt och fly. Allt för att svärta ner honom och få leka häxjakt.
Det riktigt hemska som borde uppmärksammas mer i det här fallet är att åklagarens maktmissbruk här inte är unikt för det här fallet vad gäller våldtäktsbrott i Sverige.
”Skyldig bortom rimligt tvivel” är en måttstock som inte existerar här.
Först för ett/två år sedan frikände HD två fall av våldtäktsmisstanke där ord stod mot ord och det saknades bindande bevis. Därmed gjorde de klart vad praxis BORDE vara. Men då ska man ändå ha i åtanke att både tingsrätt och hovrätt faktiskt dömt dessa män trots bristen på bindande bevisning.
Att få sitt fall utrett av HD är en lyx få förunnad – så vad blir det av resten?
Jag mår illa när jag tänker på hur många fall som dömts till målsägandes fördel där det stått ord mot ord. Detta har ju faktiskt varit – och är till viss del fortfarande – praxis i fall av detta slag. Hur många oskyldiga män har fått sina liv totalförstörda för att svenskt rättssystem inte håller praxis och varje tingsrätt och hovrätt agerar som en fristående religiös förening?! Man gör som det passar en själv för stunden.
Hela idén med ett rättssystem där man straffas är att det ska föreligga ett faktiskt bevisbart brott att straffas för!
Straff ska inte delas ut som godis likt det sätt det delas ut i Sverige idag (varje lördag men inte mer än att du slipper hål i tänderna). Det ska vara svårt att bli straffad men straffet ska också vara av värde.
Folk skrattar en faktiskt rätt upp i ansiktet när man hotar med polisanmälan här i Sverige.
Då det förvisso gör att det blir svårare att anklaga någon för brott finner jag en trygghet i det.
Brottsstraff är ingen lek, en dom är inte ett inkassokrav som försvinner när räkningen betalas. Det förstör ens liv – fullständigt. Ska man förstöra någons liv får det inte finnas minsta tvivel om människans skuld. Och det ska inte handla om personlig övertygelse a la ”cowboy” utan det ska finnas riktig bevisning som bortblåser minsta tvivel.
Koppel åt svenska åklagare!
Höst
Det är verkligen helt underbart med höst!
Var ut på långpromenad med Theo igår och la för första gången märke till hur långt hösten verkligen är kommen – redan. Har inte skänkt vädret en andra tanke och har rent mentalt varit kvar i sensommarn, det är helt galet! Theo har haft skitkul med att jaga höstlöven som flyger runt på marken. Jag älskar verkligen vår valp, han är bäst!
Så underbart söt och snäll och DUKTIG! Framför allt är han vår – vilket fortfarande är svårt att fatta ibland och det är verkligen helt himmelskt!
Ivfsh…Det finns inte mycket som är så vackert som hösten. Jag älskar att flyga över Europa på hösten. Färgerna som blandas och skapar ett landskap som tycks stå i lågor från ovan sett. Det är så intensivt och vackert (har jag kanske redan sagt vackert?). Älskar verkligen höstens färger i alla dess skiftningar från blodrött till mörkt grönt.
Delkurs 2 i den 30hp stora kurs jag läser den här terminen har precis satt igång och jag måste tyvärr säga att jag är rätt besviken.
För det första glömde farsan beställa mina böcker för två veckor sedan så jag kommer att få panikläsa när de väl kommer.
Snacka om kass början på kursen!
För det andra så lever kursledaren i medeltiden (vilket gör mig ännu mer besviken för om det är något som är avgörande för den här branschens överlevnad så är det just dess förmåga att leva i nuet och vara flexibel inför det framtiden bär med sig).
Studenterna på högskolan har privilegiet att få ta del av ett alldeles klockrent intranät som heter Ping-Pong. Där kan man registrera sig i kursen/kurserna man för tillfället läser och där igenom kan man ta del av ALLT material som rör kursen (ppt-filer från föreläsningar, uppgiftsbeskrivningar, gruppuppgifter, gruppindelningar, osv.) och anteckningar direkt från kursledaren som rör ändringar, frågor, hemtenta, tenta osv. förutsatt att kursledaren faktiskt lägger upp filerna. Det är verkligen ett så otroligt bra verktyg och en sån prislös möjlighet för ett smärtfritt informationsutbyte studenter och ”lärare” emellan.
Men den här människan kan inte ta sig fem minuter för att lära sig hur han klickar för att lägga upp dokument för att i förlängningen underlätta våra studier och lasta av oss och sig själv. Han tycker att det är ”för komplicerat”.
Det är verkligen under all kritik i mina ögon.
Det handlar om att han skulle klicka på musknappen 3-5 ggr. Räkna själv på hur många sekunder det skulle ta honom att lägga upp ett dokument, istället för att printa ut ca. 140 kopior till alla som läser kursen?? På så här sätt missar man en massa information om man är sjuk eller borta på någon föreläsning, helt i onödan.
Får väl stå ut den här kursen, i november börjar nästa delkurs och med den följer förhoppningsvis en annan kursledare.
Nu = en sen promenad med Theo-mannen i vår ”vackra” stadsdel i höstnatten.
Kärlek!
[cincopa 10724028]
Dagens TED
Det bästa från dagens (veckans?) TED-paus. Här delar jag tankar, idéer, lösningar och funderingar som inspirerar och lär mig något nytt. Eller bara är fantastiskt underhållande! 😉 De flesta klippen är mellan 10-20 minuter långa – perfekt till kaffet!
Travel Gallery
What images describe you, define you, visualize your journey?
