(11.41)
Nu är det sådär igen. Igår (känns det som) satt ju jag och snackade om att jag ska börja plugga i höst och tills dess behöver ju loppan äta själv på dagarna och det är ju jättelångt bort. Flera många månader. Jag har ju en massa tid kvar med henne. Som jag kan njuta av i lugn och ro, för det är ju sååå mycket tid tills dess.
Nu helt plötsligt är det ingen tid alls kvar. Det känns som att min tid med henne är slut. Finito. No mas. Det känns mer dramatiskt än det är, det förstår jag också. Men känslan gör en verkligen sjuk. Och jag vet att typ alla känner så. Men så var ju inte det här en blogg om hur alla andra känner… Att andra känner likadant förminskar ju inte den egna upplevelsen. Den är inte mindre jobbig för att andra också har den. Nåja, det känns som att tiden är slut. Nu Becca, nu har du fått din tid med Lexie och det är bäst att du tog vara på den för du får ingen mer. Ha!
Stressen av den känslan är sjuk.
Helt plötsligt ammar vi ju typ inte, eller… Det känns så. Hon tuttar morgon och kväll och när hon ska sova. Men vi är liksom uppe i tre-fyra ordentliga mål mat om dagen. När hände det?! Jag vill inte sluta amma än! Jag älskar ju det. Visst har det varit jobbigt en och annan gång mitt i natten när man bara var helt desperat utmattad. Men jag har verkligen älskat att amma mitt barn. Är det slut redan?! Fast nä… Hon är så glad i att tutta de gånger hon får så det tror jag inte. Men hur fort gick inte det här?! Och så skolan ovanpå det här. Det känns sjukt.
Men hon försvinner ju inte bara för att mitt liv återgår. Det kommer jag upptäcka efter första dagen och sen kommer det kännas bättre. Typ.
Det kommer inte vara helt okomplicerat att pussla ihop vårt liv i höst. Chrille har visst jobb han bara måste göra och jag ska ju så klart ha studietid utöver föreläsningarna och så Lexie och Theo och resten av livet. Men det är så fett värt det! Och det kommer gå bra. Det brukar det göra när vi är i farten.
Lexie är inne i ett nytt utvecklingssteg nu och det märks så tydligt. Aptiten är inte den bästa helt plötsligt, hon sover hackigare på dagen, men framförallt så är hon så himla kontaktsökande. Hon tyr sig till oss som aldrig förr och det är DET gosigaste någonsin. Jag försöker klura ut hur jag ska lyckas miffla med min kroppskemi så att jag inte fullkomligen smälter bort. Och hon är ju fortfarande glad allt det här till trots. Sååå, vår bebis är glad, busig och gosig just nu. Det är ju så väldigt synd om oss… 😉
Hon har fått sådan märkbart mycket bättre kontroll på sin kropp. Hon kommer bokstavligen krypa när som helst. Hon verkar inte göra saker speciellt gradvis utan det kommer säga plopp och så kryper hon. Tills det händer kommer jag bara inte kunna föreställa mig det. Jag kan verkligen inte se henne krypandes här hemma framför mig. Det kommer bli världens chock. 🙂
Höst ja, det är snart kallt ute. Jag har suttit och haft så kul faktiskt. Har ägnat den senaste veckan åt att söka vinterkläder åt Lexie. Det blir ju några minusgrader här och jag känner att ”Nej, ska det göras får det faktiskt göras ordentligt.”, så nu har loppan en skaloverall med reflexer på gång och jag har hittat sååå fina ulloveraller t.ex. den här från Disana. Här blir det ingen jävla polyesterfleeceskit. Inte för att hålla henne varm i den värsta kylan. Definitivt inte för att hålla henne torr. Det är faktiskt läskigt vilken skillnad det är på material som ser och känns så lika. Men de har ju faktiskt helt olika egenskaper. Nej, jag ska köpa några mysiga silke/ull bodysar och något par byxor och en ordentlig ulloverall. När kylan väl slår till behövs ju egentligen knappt skaloverallen för det blir så torrt ute. Det viktiga är att hon är varm och torr. Men så är det ju det där med att välja. Det finns så sjukt mycket fina ullgrejer och eftersom folk inte fattar det där med materialval så är det ju främst småföretagare (och ofta folk som tillverkar själva) som säljer. Det känns riktigt bra att handla från en liten tillverkare/återförsäljare som har lite mer unika saker. Meen, jag ska avvakta lite med att beställa för jag har ingen aning om vilken storlek hon kommer ha i oktober/november. Men nu har jag koll på vad som finns och ungefär var och till vilket pris.
Men nu har det ju gått lite väl lång tid sedan sist så ni ska få ta del av det ni egentligen är här för… 😉
[easy-image-collage id=1465]
[easy-image-collage id=1466]
Så här sitter vi för övrigt och äter frukost numera… <3
