Det kom till slut lite värme även hit! Det är underbart men lite frustrerande. Isarna har nämligen inte riktigt gett med sig än så vinden är fortfarande rätt sval. Man känner hur varmt det hade kunnat vara om det bara gett med sig allready!
Lexie har lugnat sig lite också. Det är inte lika argt som det var där ett tag. Hon får fortfarande frispel då och då. Men det varar inte alls lika länge och det händer inte lika ofta. Det är himla skönt faktiskt. Ett tag där kändes det ju inte roligt att åka någonstans för det blev bara skrik om allt.
Det börjar närma sig ett slut på skolan också. Projektuppgifterna vi haft nu lp4 har varit fruktansvärda och jag riktigt ängslas inför rättningen. Vi har aldrig varit med om så dåliga uppgiftsbeskrivningar. Vi vet dessutom att hon rättar kinkigt. Vilket kan föranleda intressanta diskussioner med tanke på hur sanslöst dålig uppgiftsbeskrivningen var. Hon får inte rätta sådant som inte var anvisat – och hon et knappt själv vad som är anvisat i uppgiften… Som sagt… Det kan bli intressant. Vi har slitit som djur för att göra det här bra allt till trots och när de här kurserna är lagda till handlingarna om två veckor så är det bara självstudier fram till hösten. Det är lite bitterljuvt; jag känner verkligen hur nära det är nu och jag har accepterat det jag har kvar och kommit någorlunda till ro med det. Men de här två kurserna vi läser nu… de är så gott som alla andras sista ordinarie kurser (och eventuellt annat kommer ju inte läsas ihop). Precis när jag börjat finna lite gemenskap. Det kan bli en ensam höst.
Lp 1 ska jag läsa Miljögeoteknik och en valfri och ta minst en omtenta, Lp 2 ska jag läsa Konstruktionstekniken och den tillämpade riskhanteringen jag missade när jag var mammaledig och ta minst en omtenta. Egentligen så har jag som mål att ta fler tentor. Men jag tänker att jag sätter en realistisk utgångspunkt på pränt så har jag mental energi kvar att sprinta på upploppet när jag väl är där. Eller nåt…
Jag insåg att jag har satt samtliga ordinarie kurser det senaste året. Plus att jag betat av någon omtenta. Det är stört. Det känns inte. Än. 🙂
Idag har jag påtat på balkongen, satt ner jordgubbarna – gett både björnbärsbusken och rabarbern (som båda överlevt vintern!!!) lite välförtjänt kärlek.
Så då gjorde jag det igen. Glömde ett inlägg. Skrev det här i fredags – tisdag idag… 😛
Vi hade långhelg och gjorde så lite planerat som möjligt! Vi var ute en hel del. I lördags spenderade vi precis hela dagen i solen och hjälpte Thommy och Sofie bygga sin uteplats. Den blir enorm…! Det kommer bli så himla fint!
Söndag drog vi på spontantripp med föräldragruppskompisarna till Storforsen. Vi har aldrig varit ut dit när det varit snöfritt – det var HELT underbart! Tjejerna hade så sanslöst roligt och trots klipporna och stenarna och bumlingarna var de så galet stadiga på benen! Det är kul att se hur mycket de egentligen klarar när de faktiskt blir lite utmanade. Det var en himla fin ledighet.
Jag får vara bättre på att få med bilder näsa gång. Ska precis packa ihop mig och möta Chrille på förskolan, så ska vi köra iväg och fixa sandaler åt Lexie. För den storleken lyckades jag inte heller få rätt nu när jag beställde. De har ju inte alls lika stor växtmån i sandaler som i stövlar… Det glömde jag visst tänka på…. Nåja. I den här värmen är det bara att fixa. Så off we go!