Den tanken. Den bara slog mig på käften sådär med två intervaller kvar av rundan när man släpar fötterna och bara precis tar sig fram. Plötsligt sprang jag igen. Den tanken alltså. Vilken eld jag kände att jag tände.
Nej, det finns ingen regel eller så som säger att man måste vara brandman för att få bli räddningsledare. Som brandingenjör kan man läsa ett påbyggnadsår i Revinge (den omtalade RUBen) och bli räddningsledare. Det finns heller inga fitness-krav för att sedan få tjänsten (även om yrket underförstått kan vara fysiskt krävande). Tanken som slog hade mer med min fysik att göra, hur pass tränad jag är (eller inte är…). Jag kan ju för fan inte leda en styrka om jag inte är tränad nog att vara en del av den. Det skulle vara helt befängt och jag skulle nog skämmas livet ur mig faktiskt. Det är definitivt inget ouppnåeligt mål – vilket ur min mun är sanslöst ironiskt med tanke på att jag idag tycker att fem sammanhängande kilometers jogging känns skrattretande. Men det är faktiskt inte det.
Jag tror att det började gro ett nytt mål i mig bara sådär. Nu är fortfarande målet att sätta de där fem kilometerna m.h.a FMTK. Men efter det har jag inte riktigt haft koll på vad jag ska köra vidare med. De har några andra program som även de successivt blir tuffare, men alla är på under tio veckor. Det känns inte som en nog långsiktig plan faktiskt. Jag får nog fundera mer på det där. Det är ju verkligen ingen hets jag har drygt två år på mig att återfå formen och förbättra den. Men det är i så fall nu jag bygger grunden – och det är rätt så jäkla viktigt för slutresultatet. Jag måste fortsätta varva kondition och styrka – så mycket vet jag helt säkert… Det är väl någon slags början.
Nu har jag tre veckor kvar på det här programmet. Fan! Om tre veckor ska jag kunna springa fem kilometer sammanhängande! Hahahaha! Jomen vafan – det kör vi på! Vi får se hur det känns efter det. Det enklaste vore ju att hitta ett färdigt program så att kroppen får variation både i konditionsträningen och i styrketräningen. Att ligga och köra 3000 armhävningar fem gånger i veckan gör dina muskler starka men det gör dig inte speciellt rörlig. Att bara ligga och köra långdistans gör dig uthållig, men skulle du behöva maxa kort och sedan köra vidare så är du körd. Så man får ju verkligen tänka till. Och sen ska ju jobbighetsgraden öka på något vänster också. Passen måste ju anpassas efter hand som man blir starkare… Men förstå att det här är en hel vetenskap alltså! Det känns jäkligt skönt att jag har tid på mig att komma på något vettigt. Sen sägs det att jag ska vara mamma, fru och student lite grann där vid sidan om också. Allt går – ish! Det viktiga är att jag håller igång just nu känner jag!
Men på riktigt. Jag fick ett mål – och ett ungefärligt måldatum. Är det inte det de säger att bra målbilder ska ha – bland annat? 😛
Det är jäkligt härligt att avsluta ett pass. Det känns bra liksom, särskilt när man klarat det hyfsat bra. Men grädde på moset är när man kan göra sin nedvarvning på sin egen udde i solnedgången. <3
