En av de där saker som kan äta upp mig lite grann när jag tänker på jobb OCH oroar mig är det där med min ålder. Nu verkar förvisso inte så många av de som läser till brandingenjör komma nybakade från gymnasiet 18 bast. Men ändå… Jag kan inte låta bli att fundera på hur jag ska bemöta den frågan, det är ju inte helt osannolikt att den kommer – tänker jag. Hur svarar jag på ett sätt som vänder en ganska utdragen soppa till min fördel. Det har aldrig fallit mig in att jag inte behöver svara på den frågan. Att den inte behöver ställa mig mot väggen så att säga.
Jag skulle bara kunna svara som ovan. På ett trevligt sätt. Antalet arbetsföra år ska inte kunna användas som någon slags valuta av arbetsgivare som om vi vore kor. Jag kan göra ett bra jobb – är det intressant eller inte?!
Citatet har jag snott av Elaine Eksvärd. Hon bloggade om Karriärtips och just det här var ett av dem. Låt inte frågor om din ålder (vare sig den är hög eller låg) köra över dig och din kompetens. Just citatet i rubriken fastnade jag på. Jag har inte alls sett på det så. Eller, jo det har jag. Men jag har aldrig föreställt mig att jag skulle kunna svara så och dodga frågan. Eller behålla fokus på rätt sak rättare sagt.
Det är lite roligt för jag har aldrig följt någon ”kändisblogg”. Det gör jag väl inte så slaviskt nu heller, men jag började följa Elaine lite här i våras efter att hon var här och föreläste och jag har fastnat lite. Jag tror det är lite hennes barndom som gör att jag fastnar. Just att hon är så öppen med att det där sätter sina spår – och inte för en viss tid. Det går aldrig ”över”. Nu sitter jag inte och säger att våra upplevelser är jämförbara. De är ju helt olika. Det har ju hänt oss helt olika saker. Men vi bär båda på ärr på grund av det vi upplevt som barn. Det är befriande att se en så framgångsrik kvinna och mamma vara så öppen med att barndomen kan fukka en upp. Och att man jobbar varje dag med sig själv. Med konstiga reaktioner man har, konstiga tankar man har, konstiga beteenden man har. Saker man fått på köpet. Saker man vet vad de bottnar i. Och att man är så medveten om sig själv som ett resultat. Eller vid det som är trasigt åtminstone.
Jag kommer nog att fortsätta att följa henne framöver faktiskt också. Får lite välbehövd pepp känner jag.
Den här veckan går i mantrats tecken. Jobbar stenhårt med att styra mindset. ”Jag kan! Jag kan! Jag kan! Jag ska!” Är helnojjig och stressad och känner att det behövs. Började känna tvivlet komma krypande i helgen när berget kändes oöverkomligt. Det gör det fortfarande – men mitt mindset har flyttat på sig lite. Nu ska jag fortsätta kämpa!
