Folk var ut och åkte på isen igår! Den har legat i två dagar utan konstanta minusgrader. Jag kommer aldrig begripa varför det är så sinnessjukt bråttom att komma ut på isen. Men det är samma visa varje år. Förra året stod det en tant redan en natt efter att isen lagt sig och kände vid strandkanten, med sin stackars hund som inte hade något att säga till om saken. Det är verkligen fullkomligt bortom mitt förstånd.
Loppan mår mycket bättre nu. Hon ska få medicin ett bra tag till. Men nu äter hon glatt igen och mammahjärtat är lite lugnare. Det är verkligen så obefogat jävla jobbigt när hon inte äter! Min känsla står liksom inte i proportion till problemet. Alls. Det är skönt att det är över.
Idag är vi uppe med tuppen för att Chrille skulle med flyget. Då det taktiskt och bra att vara snäll fru och skjutsa honom så jag får bilen i veckan. 😉 Så kan vi ha lite roligare än vanligt också. Lexies kusin är på besök hos farmor och farfar så det är ju kul om vi kan ta oss dit så de får umgås lite.
Hon somnade på vägen hem så jag slog på värmaren när vi parkerat så får hon snooza här en stund till. Så här tidigt är vi ju aldrig uppe.
Jag gick och beställde hem en ny sele i helgen också. Loppan växte ur sin för ett tag sedan och vi har haft en på lån medan jag velat och valt. Det slutade med att Chrille fick välja bland mina favoriter helt enkelt. Annars hade vi hållt på än. En härligt blå Tula Toddler blev det och jag är helnipprig. Det är så himla roligt med paket på g!