Vem är det jag älskar? Jo, min dotter så klart. För jag har en dotter! En dotter. Jag. Har. En dotter. Ett barn. Min. Hon är alldeles fantastisk. Det är makalöst att tänka på den där bilden i oktober. Chrille med handen på min mage. Där inne var hon. Hon som nu sover intill mig i bilen på väg på äventyr. Har hon inte alltid funnits?
Hur ska jag någonsin lyckas få henne att förstå precis hur älskad hon är?
Jag ska börja med att pussa precis hela hennes huvud när vi kommit fram för natten!
