(16.15)
Pappa tyckte att han och bebis skulle sova lite… Det tyckte inte bebis… 😛
Natten mot igår var riktigt jobbig! Hon var inte ett dugg ledsen eller så. Men hon sov max två timmar åt gången och skulle vara klarvaken minst lika länge däremellan. Det var inge populärt kan jag säga! Inatt var det lite bättre igen – jag är inte ett fullt lika handikappat kolli idag.
Idag har vi kladdat med fingerfärg! Vi ska sätta ihop en tavla med ultraljud och lite fotavtryck. Handavtrycken får vi nog ta en annan gång när hon typ sover eller nåt. Den där jäkla gripreflexen stör annars… 😛
[easy-image-collage id=1252]
Vi har börjat testa babygymmet också – eller ja, det började vi med för flera veckor sedan. Men det är först nu donnan har börjat visa uppskattning för det, med lite hjälp från mamma… 😉 Nu är hon ju lätt vaken flera timmar på dagen. Så babygymmet har börjat vara lite spännande. Theo ges ju möjlighet att komma lite närmre när hon är där också, han brukar komma fram och slicka lite på ett ben eller en arm som fäktar. 🙂
Jag har börjat tänka lite på skolan också. Det börjar vara dags att höra av sig till syon och boka möte så vi kan planera lite. Jag är lite kluven om hur jag vill göra, nu när jag har lite bättre koll på vad lillan kräver av mig. Jag hade tankar på att ta en av backkurserna som går nu på våren och kräver att jag är lite på skolan. Men jag vet inte om det är så realistiskt. Det kanske är bättre att välja att tenta av kurser jag kan läsa helt hemifrån. Men det skulle i sin tur kunna ställa till med schemat om den där andra kursen bara går nu i lp4 varje år. Jag vill så långt som möjligt undvika att bli tvungen att läsa tre kurser på en läsperiod. Så ja, det kräver lite pyssel för att få ihop en vettig studieplan så att jag blir klar någon gång. Det är mer frustrerande än någonsin att jag inte är det än. Men det motiverar mig också mer än någonsin. Jag känner också mig mer motiverad att engagera mig i saker utanför det akademiska. Jag har börjat få idéer om saker jag skulle kunna dra ihop genom föreningen. Projekt som skulle få den att synas mer och som kanske skulle ha ett uns allmännytta, det är precis sådana saker jag gillar att dra i. Jag börjar se hur jag skulle kunna sätta det jag lär mig i ett sammanhang även under utbildningen.
Mina hjärnspöken kommer igång då också. Ibland låter jag det störa mig att jag inte kommer vara klar med min årskurs. Vilket egentligen är nonsens. Jag läser ju för min skull, och min examen är inte beroende av människorna jag blir klar med. Men jag blir osäker ibland. Tänk om chansen att få jobb hade varit högre om jag gått ut med min kull? Men det är ju också fånigt. Hjärnspöken är inte hjärnspöken för intet. De är dumma men likväl där. Jag försöker fokusera på målet. Jag försöker drömma om att vara färdig – bara tanken gör mig alldeles lycklig. Tanken på ett heltidsjobb, tanken på att jobba med något värdefullt, tanken på att äntligen få känna att jag ÄR något – att jag KAN något. Och nu den förstärkta tanken på att kunna ge min familj allt den förtjänar av mig. Det är saker jag fokuserar på för att ta mig fram när jag är less. Särskilt nu när jag för stunden inte gör något alls.
Jag ska bli klar!
Nu ska jag ta tag lite i BRINNs hemsida. Jag har varit omåttligt populär de senaste dagarna och har fått beta av lite i taget, ska beta av lite till nu innan berget växer till sig ytterligare.