Välj en sida

Fristaden är belägrad!

Haha! Det har börjat röra sig folk på skolan igen. Mitt harmoniska, tysta, lugna, tomma, lilla paradis är intaget! Av… andra studenter! Fräckheten där alltså!

Det var härligt så länge det varade! <3

 

Inga tre dagar här inte… xD

Det sägs av de som kan att hjärnan behöver tre dygn för att en ny rutin ska bli en vana. Så tre dygn från det att du börjar med något nytt har hjärnan anpassat sig och registrerat det som något som ska återkomma regelbundet. Plus minus någon dag kanske… Haha! För mg har det tagit över en vecka att vänja mig vid tidiga morgnar! xD Jag måste vara…speciell? xD Idag var första morgonen då jag gick genom foajén i Alpha och kände mig…vaken… L-O-L!

Igår började det faktiskt kännas lite försiktigt bra. Den här veckan har jag börjat räkna övningsuppgifter och det flyter på. Kemin är lite besvärligare för att det är så mycket utantill-kunskap. En del är grejer jag behöver komma ihåg från gymnasiet liksom… Det är mer än tio år sedan. Det är därför jag bara har grundkurser kvar nu… Det är en massa utantill-kunskap och väldigt lite praktisk tillämpning. Utantill-kunskap som egentligen inte är så jätteviktig alla gånger för att kunna tillämpa teorin… Vill ni höra kickern här? Jag har läst och tenterat TVÅ kemikurser på avancerad nivå (i den ena fick jag rent av en 4 på tentan vill jag minnas)! Men det är grundkursen jag har kvar… xD Så jävla roligt asså. Eller nåt…

Nämen det är sjukt mycket namn och föreningar och namngivningsregler och oxidationstal för en massa ämnen och allmän skit som bara ska sitta i bakhuvudet. Mycket kan man resonera sig fram till. Men just det där med namngivningen tycker jag är krångligt. Men det är säkert för att jag inte minns alla regler. OCH så har jag nog målat en bild i huvudet av att det är värsta komplicerade grejen när det egentligen inte är det, det är mycket – men reglerna är ganska straight-forward. Jag borde seriöst tatuera in den här bilden i pannan eller nåt så jag slutar måla upp allt jag tycker är utmanande som svårt och jobbigt.

Not the same thing dude! Det intressanta är att jag bara gör det när det gäller akademiska utmaningar… Nåja.

Hahaha! Min poäng var att det ändå känns bra än så länge. Ska försöka suga ut all kräm jag kan ur den känslan för att byta mindset! Ska försöka rita ihop något vettigt för att visa kemisituationen… 😛 För den som är intresserad. Om det finns någon…xD

 

 

Glutenfritt

Här i våras så började vi misstänka att jag har hudceliaki. Celiaki är ju inte som det ofta i vardagligt tal benämns en intolerans eller en allergi. Det är en autoimmun sjukdom som gör att kroppen förlorar förmågan att smälta/bryta ner gluten. Det är vanligen associerat med magrelaterade problem och kan ha 100 möjliga symptom och reaktioner. Hudceliaki är en sådan avart, där symptomen visar sig i huden. Även här är det individuellt hur svåra symptom man får och i vilken omfattning. Det finns människor med celiaki som lever helt symptomfritt. Man kan dessutom leva bra många år utan symptom och sedan plötsligt börja få. Jag har nog haft symptom ganska länge. Jag fick lite prickar på överarmarna typ. Såg mest ut som lite fräknar och har aldrig varit något problem. Men så i våras började de sprida sig och klia – vilket också är ganska typiskt.

Eftersom en 100% diagnos innebär en biopsi av tarmen kändes det smidigare och säkrare att bara ta det lugnt med gluten ett tag och se om det blev bättre. Efter att nästan ha uteslutit gluten helt i några veckor slutade det klia. Efter ytterligare några började prickarna blekna. På semestern blommade det upp igen eftersom det inte var någon som visste om det än så det var ju svårt att ta hänsyn till när vi blev bjudna. Som tur var återgick det inte till ruta ett och det hann aldrig börja klia ordentligt igen, hann bara börja känna av det lite grann.

Nu sedan vi kom hem och jag har kunnat ha full kontroll över maten så har det lugnat sig igen och prickarna har börjat blekna riktigt fort igen. Men man ska ju veta att det kan ta ett år eller så innan huden är återställd på glutenfri kost. Ja! Det är dessutom ärftligt. Det hade jag dock ingen aning om innan.

Men i hela den här vevan började jag följa ett instakonto som drivs av en mamma vars son har celiaki. Hon blev engagerad i matlagning när han fick sin diagnos för hon ville kunna fortsätta laga varierad, hälsosam mat trots att den var glutenfri. Resultatet blev en hel uppsjö lånade och egna recept som hon delar på hemsidan och på insta delar hon mängder av variationer efter hand som de provar sig fram. Så mycket god mat! Och med fokus på hälsa. Varje rätt kan skalas ner i grundkomponenter och allt finns där; en bra fettkälla, protein, kolhydrater, vitaminer. Har börjat prova hennes recept och det är SÅ gott! Igår höll jag på att offra lite känsel i handen när jag gjorde hennes mexican rice och det var det nästan värt! Bästa risrätten! Så himla smidig för du kan bygga upp hur många rätter som helst runt den, och har familjen olika behov är det en så smidig utgångspunkt som alla sen kan kombinera lite olika till. Just för att den är både glutenfri, mjölkfri och vegansk. Jag stekte citronkryddad kyckling till och skulle haft avokado till själv men den råkade jag visst glömma. Lite grönsaker på det och sen är saken biff!

Mexican Rice Bowl

Det är helt klart värt att kika in om ni saknar uppslag och vill hitta nya, fräscha mumsiga alternativ. Det bästa var att Lexie ÄLSKADE DET! Vi hade bara i en halapeño men hade nog kunnat ha i en halv till utan problem. Men det var lika asgott ändå!

Jag har verkligen fått bilden av att det är en kamp att leva glutenfritt. Det fanns inga alternativ, de som fanns var dyra (det är en del iofs) och det var så mycket man fick offra. Det roliga är att jag upplever det mindre och mindre så nu. Nu undviker jag inte alla spår av gluten och det hade blivit lite knepigare förstås. Men det finns mängder av pasta-alternativ – vissa bättre än andra – så det behöver man inte gå miste om. Brödet saknar jag inte så mycket för det åt jag knappt. Men det finns asgott. glutenfritt knäcke! Jag har lärt mig göra glutenfri pajdeg och det var egentligen inget märkvärdigt. Än så länge har jag inte provat på att göra bakverk, där får jag nog läsa på mer. Det finns ju färdiga mjölmixar att köpa men det blir sanslöst dyra kakor på det. Det finns så fantastiskt många idéer bara man googlar lite och lär sig kemin i bakning lite bättre. Vad behövs för att få till en bra deg. Vad behövs för att den ska få bra konsistens och smak. Kan man det finns det ju massor av saker man kan byta ut glutenråvaror med. Jag såg ett zucchinibröd härom dagen som såg så jäkla gott ut! Såg ut som helt vanligt mörkbröd, det är jag pepp på att prova.

Det roligaste har varit att inse hur många alternativ som faktiskt finns om man vågar lämna de typiska svenska ramarna om vad som gäller för husmanskost och vad den ska göras av. Det är mjöl i sås, i panering, i pajskal, i pasta, i rostmackan, i palten, i tårtan, i bullan… Allt det här går att göra mumsigt och mjölfritt och oftast är det inte krångligare i det minsta. Man får lära sig något nytt – helt klart! Men lite ny kunskap är väl inget att vara rädd för? Den är varken dyr eller besvärlig. 🙂

 

Uppståndelsen kring LeBron James skola och min kommentar…

Asså, jag blir ju aldrig upphetsad eller så…(a)… över helt random grejer… någonsin… xD

De senaste åren har jag börjat följa mer internationell nyhetsrapportering för att jag inte känner att den svenska räcker till. Jag vill inte bara veta att en bomb exploderat någonstans. Jag vill kunna försöka bygga en bild av varför. Anywho… LeBron James – en hyperberömd multimiljonär till basketspelare i USA har öppnat motsvarigheten till en kommunal skola i sin hemstad (som jag förstår det) där alla elever får frukost, lunch, mellanmål, cykel, hjälm och uniform. Han hyllas nu som en hjälte för det här och jag blir *dumbstruck!*. Missförstå mig rätt. Det är ett fantastiskt initiativ som verkligen behövs i hela landet. Det där med skollunch är långt ifrån självklart i stora delar av U.S.A och siffror jag hörde nyligen uppskattar att så många som 40 miljoner barn går hungriga om dagarna. Så undrar man varför de inte presterar… Och det är inte så konstigt. Hade våra låginkomsttagare och delar av medel helt plötsligt behövt köpa mat till lunch åt alla sina barn varje vecka OCH stå för alla skolböcker hade vi nog haft en liknande situation här.

Men det som verkligen får mig att häpna är reaktionerna över den här skolan. Alla jag har sett är överväldigande positiva och otroligt många lärare och föräldrar skriver att de önskade att det här var situationen för alla barn. Man kan inte lära när man svälter. Men svaren många av dessa får blir direkt syrliga kommentarer om skatternas vara och inte vara. ”Ska vi betala högre skatt dårå?” Nej, det skulle räcka himla långt om er president slutade golfa upp miljontals dollar varje månad. Det skulle räcka himla långt om företag som kan och bör betala inte får rent löjliga skattelättnader. Att de faktiskt bidrog och visade någon form av tacksamhet till det land som möjliggör deras existens till att börja med. De pengarna hade kunnat gå till barnens mat istället för deras lyxsemestrar till Dubai. Det skulle räcka längre om alla i hela landet betalade samma skatt. Jag såg något nyhetsinslag för ett drygt år sedan om familjer som bokstavligen flyttar till andra sidan landet för att den delstaten har mindre än HALVA skatten jämfört med deras tidigare hemstat. Det är väl självklart att det inte bär då. Återkommande i sådana kommentarsfält brukar även vara att man tar upp länder som Sverige. ”Socialist Sweden” säger man nedlåtande och går vidare i en harang om hur dåligt det egentligen är här. Hur Fox News minsann rapporterar om våra skyhöga skatter som inte är till någon nytta för vi har ett värre gängvåld än U.S.A och en invandringskris där människor dödas varje dag och undergången är nära. Jag förstår att de gärna vill få det att låta så. När man är ett av fyra länder på jorden som inte erbjuder någon form av föräldraledighet. Då är det klart att man vill få de andra utopi-liknande länderna att låta som hycklare så att folk inte börjar se till deras lösningar som alternativ. Det är inte konstigt att de sarkastiskt benämner Sverige som ”utopia”. För många måste vårt samhälle låta overkligt med tanke på hur de har det där och hur fria och framskridna de tror att de är. En turkisk författare beskrev hur hon i en intervju med en amerikansk journalist berättade att hon var feminist och fick kommentaren ”Ja, du är ju från Turkiet så då förstår jag att du är feminist.”. Författaren hade skämtsamt svarat ”Ja, och jag förstår inte att du inte är feminist som kommer från U.S.A.” Journalisten hade inte fattat. Men det signalerade så tydligt vad de tror om sitt samhälle. Journalisten trodde att hon inte behövde vara feminist i U.S.A för där fanns ingen kamp att kämpa. Det är galet!

Den här gången blev jag less på att se dem kasta runt desinformation om Sverige och samhället vi är så stolta över. Ett samhälle som faktiskt har lösningar som de hade kunnat tillämpa för att förbättra sina liv (och så klart misstag att lära av, men det har alla…). För… när det kommer till kritan finns det nästan inget annat land där jag tror att vi hade kunnat ha det bättre. Inget system är någonsin ”färdigbyggt” och utan utrymme för förbättring. Men vi har det så sanslöst jävla bra och jag skäms när jag ser domedags-retoriken som går och minns berättelserna Baka delade med sig av när jag var liten. Vi har det SÅ jävla bra!

All The Reasons LeBron James’ Public School Should Be A Model For The Entire Country

”For any doubters out there… This is already the standard in countries around the world. In socialist Sweden (as many americans degradingly like to put it) all our kindergartners get breakfast, snacks and lunch. All our schoolchildren get access to breakfast if needed and lunch is a given. Lower grades have fruitbrakes at snacktime. Although we don’t get free helmets and bikes, every single child has schoolbooks provided for them.

We have political divides about how to structure our schoolsystem that have regretably made their mark these past years. But the fact that every single one of our children need to be nurished in order to last the day and have access to literature in order to learn is such a fundamental given. And it all comes down to one firm belief. Our society as a whole thrives when we succeed collectively – not individually – in whatever form that may take. Now don’t get me wrong, we don’t hand out PhD’s. But as society we see it as our obligation to make sure every kid has the best damn chance we can muster. Our children’s education is not an individual issue, it’s a national one. Our national community will never get anywhere if we leave more than half our kids in the gutter.

Yes – the Fox reports that we have some of the highest taxes in the world are true (it’s one the infantismally few things they actually get right about my country). But every single working person in this country pays the same tax. At most it varies 1-3 percent depending on region. Mostly to do with the regional expences. But we’re glad to pay it considering what we get for the money. Random people don’t get shot walking down the street because we don’t have a stupid second amendment and we have a police-force that works to arrest and fight crime with minimal injury to EVERYONE involved. My husband trained with american police and after they disarm someone they’re instructed to ”double-tap” them center mass because they MIGHT be carrying more wheapons…That’s crazy to me.
Our kids get free healthcare, almost free medication, free dentalcare. School and books are free all the way to (but not including) university level. Daycare-fees are based on your family-income, regardless of whether your child goes to a private daycare center or a public one! Retired citizens have guaranteed pensions. They aren’t a fortune. But they are guaranteed. They get a vast number of services subsidized.
We like to complain about our public transportation. But in the grand scheme of things it is amazing! In most of the country the prices are fair and you can get literally anywhere by bus and/or train. Schoolkids get free buss-/trainpasses…
Just to name a few things that I keep hearing american officials and newsoutlets lying about.
Now our allocation of rescources could be better. No system is ever ”done” improving. We definitely have public sectors with issues. But those typically have more to do with structure and allocation of existing resources than a lack of funding. Even though people like to be shortsighted and blame everything on lack of cash.

I have a great respect for the American story and share many values that for some unbeknownst reason have become labeled ”american” even though they are pretty un-original. And when I was younger I dreamed of enrolling at an American university. I took the SAT’s and travelled across the country to take the ACT’s. But today… you couldn’t pay me to move to the U.S…”