…igen. Utan att avsluta. Det var ett ”sånt” inlägg. Det har hänt en del under höst och vinter. Chrille fick ett halvt cancerbesked som sen visade sig vara sarkoidos. Jag har läst mina sista kurser tillsammans med andra människor. Lexie var sjuk hela tiden, Chrille var sjuk och jag skulle lyckas med… allt.

Så var det jul där mitt i allt också. Vi kommer skicka de sista julkorten imorgon – den 11/2. På den nivån. Det inlägget kommer… när och om det kommer. Det skulle liksom gå igenom allt och jag orkade inte skriva klart.

Nu händer det grejer. Sanslösa grejer som legat så långt fram i tid och känts så långt bort att de lika gärna hade kunnat bli av i nästa liv. Men de blir av. Snart. Sedan några veckor tillbaka har jag jobbat med mitt exjobb – det blev officiellt signerat i torsdags. Jag kan knappt tro att jag faktiskt äntligen håller på med det men det har jag inte ens tid att tänka på för att jag har gett mig så sjukt mycket att göra.

Jag ska kartlägga brandskyddet i svenska senior- och trygghetsbostäder. De är ju inte ”boenden” i samma bemärkelse som äldreboenden. I senior- och trygghetsbostäder äger man eller hyr sin bostad med den skillnaden från ett vanligt flerbostadshus att det kan finnas gemenskapsutrymmen och viss personal som kan finnas till stöd. Brandskyddet i en byggnad tilldelas bl.a. beroende på verksamheten som bedrivs i den. Av någon anledning har inte dessa bostäder samma nivå av brandskydd som äldreboenden som behovsprövas av kommunen enligt socialtjänstlagen. Senior- och trygghetsbostäder har faktiskt inte mer brandskydd än vanliga villor eller lägenheter där fullt friska människor förväntas bo. Detta trots att senior- och trygghetsbostäder marknadsförs ganska hårt åt människor i åldersgruppen 65+. Samma åldersgrupp som har en större risk än någon annan att omkomma i brand. Detta rimmar inte. Efter hemmavarande-strategin som innebär att man uppmuntrar äldre att bo kvar i sina egna bostäder – vilket förvisso är positivt för individernas livskvalitet – har problemet bara blivit värre. Konsekvensen av strategin är att vi har fler och fler äldre som egentligen uppfyller kriterier för att bo på äldreboende (med högt brandskydd) som istället bor i bostäder som inte i någon bemärkelse är brandskyddsmässigt anpassade efter dem.
Till exempel kan man i en vanlig lägenhet förväntas kunna utrymma genom fönstret via en stege med hjälp från räddningstjänsten – det är ju inte något större problem om man är fullt frisk. Eftersom senior- och trygghetsbostäder inte har högre krav KAN alltså Agda 80 år som i bästa fall vaknat av brandvarnaren och inte klarar att ta sig runt utan rullatorn förväntas ta sig ut genom fönstret på stege. Sådana är föreskrifterna idag och min förhoppning är att kunna ge Boverket underlag som visar på problemets omfattning för att driva på en förändring.
Det här är ett problem som räddningstjänster brottas med varje vecka och eftersom det saknas lagstöd blir de oftast överkörda när de kommer med rekommendationer om att dessa bostäder borde byggas med ett bättre brandskydd.

Nåja, jag kommer berätta mer om det här under arbetets gång. 🙂

Sen är det en annan ”liten” grej på gång också… Men den skriver jag inte mer om här förrän det är svart på vitt… 😉

Nu är det kväll. Får bubbla av mig allt annat jag vill bubbla av en annan gång. 🙂

Lämnar er med en bild från det häftigaste från förra veckan; loppan var hos frissan för första gången och det var sååå häftigt! Hon var toknöjd! Hon fick en rosa och en gul fläta när det var klart och lyckligare hade hon knappt kunnat vara! 😀